AI-förordningen och chattbottar: vad artikel 50 kräver och när

Artikel 50.1 säger att leverantörer ska se till att AI-system som är avsedda att interagera direkt med fysiska personer utformas och utvecklas så att de berörda personerna informeras om att de interagerar med ett AI-system. Undantaget är när detta är uppenbart för en rimligt välinformerad, uppmärksam och försiktig person, med hänsyn till omständigheterna och användningssammanhanget. Skyldigheten gäller inte AI-system som enligt lag får användas för att upptäcka, förebygga, utreda eller lagföra brott, med förbehåll för lämpliga skyddsåtgärder.

Artikel 50.5 reglerar hur och när människor ska informeras. Informationen ska ges på ett tydligt och urskiljbart sätt senast vid tidpunkten för den första interaktionen eller exponeringen, och den ska uppfylla tillämpliga tillgänglighetskrav.

Artikel 50 innehåller även andra transparensskyldigheter. Bara den första i den här listan gäller specifikt chattbottar:

• Artikel 50.1: leverantörer av system som interagerar direkt med människor måste utforma dem så att människor vet att de har att göra med AI.
• Artikel 50.2: leverantörer av system som genererar syntetiskt ljud, bilder, video eller text måste märka utdata i ett maskinläsbart format så att de kan upptäckas som AI-genererade.
• Artikel 50.3: tillhandahållare av system för känsloigenkänning eller biometrisk kategorisering måste informera de personer som exponeras för dem.
• Artikel 50.4: tillhandahållare måste upplysa om deepfakes och om AI-genererad text som publiceras för att informera allmänheten om frågor av allmänt intresse. För sådan text gäller skyldigheten inte när den har genomgått mänsklig granskning och någon har det redaktionella ansvaret.

Artikel 3.3 definierar en leverantör som en person eller ett organ som utvecklar ett AI-system, eller låter utveckla ett, och släpper ut det på marknaden eller tar det i bruk under eget namn eller varumärke, oavsett om det sker mot betalning eller kostnadsfritt. Artikel 3.4 definierar en tillhandahållare (deployer) som den som använder ett AI-system under sin behörighet, utom vid personlig, icke-yrkesmässig användning.

Upplysningen om chattbottar i artikel 50.1 är en skyldighet för leverantören. Märkningsskyldigheterna i artikel 50.3 och 50.4 är skyldigheter för tillhandahållaren. Om ditt företag bygger en supportassistent och driver den under eget varumärke, läs båda definitionerna noga mot hur systemet byggdes och vem som ställer det framför kunderna.

Kommissionens FAQ om artikel 50 säger att dess riktlinjer ställer upp fyra kumulativa kriterier för interaktionsskyldigheten: systemet är ett AI-system, det är byggt för ett verkligt dubbelriktat utbyte, det kommunicerar direkt i stället för via en mänsklig mellanhand, och det interagerar med fysiska personer. Enligt FAQ:n faller system som bara arbetar i bakgrunden, via kommunikation mellan maskiner eller utan direkt kontakt med människor, utanför den här skyldigheten. Där står också att undantaget för det ”uppenbara” ska tolkas restriktivt.

I praktiken inleder många team varje AI-konversation med en kort rad som ”Du chattar med en AI-assistent. Skriv 'agent' för att nå en person.” Det är ett designval. Om det räcker för ditt system är en fråga för riktlinjerna och din rådgivare.

Artikel 113 fastställer AI-förordningens tidslinje. I november 2025 föreslog kommissionen ändringar i delar av den i en Digital Omnibus on AI (COM(2025) 836, daterad den 19 november 2025). Förslaget har sedan dess antagits: efter en politisk överenskommelse den 7 maj 2026 och ett formellt antagande publicerades det som förordning (EU) 2026/1744. Enligt kommissionen trädde den i kraft den 27 juli 2026. Tabellen visar de antagna datumen.

En skillnad mellan förslaget och den antagna texten påverkar generativ AI. Kommissionens förslag skulle ha gett leverantörer av generativa system som redan finns på marknaden en övergångsperiod på sex månader för märkning enligt artikel 50.2. Den antagna förordningen sätter tidsfristen till den 2 december 2026. Enligt kommissionens FAQ gäller upplysningen om chattbottar i artikel 50.1 fortfarande från den 2 augusti 2026.

Enligt artikel 99.4 kan överträdelser av skyldigheterna i artikel 50 leda till administrativa sanktionsavgifter på upp till 15 000 000 EUR eller, för ett företag, upp till 3 % av dess totala globala årsomsättning under föregående räkenskapsår, beroende på vilket belopp som är högst. För små och medelstora företag, inklusive uppstartsföretag, tillämpar artikel 99 det lägre av de två beloppen.

Den 20 juli 2026 publicerade kommissionen riktlinjer om transparensskyldigheterna i artikel 50. En separat, frivillig uppförandekod för transparens i AI-genererat innehåll (Code of Practice on Transparency of AI-generated Content) omfattar artikel 50.2, 50.4 och 50.5. Kommissionen säger att det inte innebär bristande efterlevnad att låta bli att underteckna den. För chattbotskyldigheten i artikel 50.1 säger FAQ:n att leverantörer och tillhandahållare själva kan besluta om lämpliga åtgärder, med hänsyn till riktlinjerna.

• Lägg AI-upplysningen i det första meddelandet eller i röstbotens hälsning, inte bara i dina användarvillkor.
• Gör upplysningen läsbar för skärmläsare och tydlig i röstkanalen, eftersom artikel 50.5 nämner tillgänglighet.
• Ge kunderna ett synligt sätt att nå en person, och skicka med konversationshistoriken så att de inte behöver upprepa sig.
• Spara en logg över upplysningstexten och när du ändrade den, så att du kan visa vad kunderna såg.

TascaLab bygger chatt- och röstbottar ovanpå de verktyg du redan använder (Zendesk, Freshdesk, Jira, Slack och interna verktyg). Projekt med Standard Chat Bot kostar 5 700 kr och projekt med Voice Bot 13 400 kr. Båda inkluderar grundläggande dokumentation och 30 dagars support efter lansering.